Allt du behöver veta om Lex Sarah

Det svenska samhället vilar på föreställningen om att vi ska kunna lita på myndigheterna. Våra skattepengar ska investeras i verksamhet som upprätthåller välfärden för samtliga medborgare. Det var i ljuset av detta som Lex Sarah blev en lag.

Lex Sarah innebär att pensionärer och människor med funktionsnedsättningar har rätten till god omvårdnad. Lagen gäller när dessa personer bor på ett vårdhem. 

Det förekommer flera fall per år gällande missförhållanden på vårdhem. Det finns därför juristbyråer som driver rättsprocesser mot vårdhem som inte lever upp till kraven.

Rive är namnet på ett företag som har blivit uppmärksammade för deras arbete med denna lag. Du kan läsa mer om Rive Juridiska Byrå på Dagens Juridik.

Hur denna lag kom till

Denna lag ingår i socialtjänstlagen. Den kallas i folkmun för Lex Sarah på grund av att en undersköterska vid namn Sarah Wägnert drev igenom förändringen.

  • Sarah var endast 23 år gammal när hon bestämde sig för att förändra vården i grunden. Hon arbetade vid tiden på en privat vårdinstitution i Stockholm. Hon upptäckte att vårdhemmet gång på gång bröt mot reglerna.
  • Sarah och andra delar av personalen försökte vid flera tillfällen uppmärksamma myndigheterna på vad som pågick. De kontaktade både fackförbund och andra kommunala representanter. Det verkade dock som att ingen ville lyssna till deras historia.
  • SVT blev sedermera uppmärksammade på problemet. De sände ett kort reportage där de försökte ta reda på hur allvarliga bristerna var.
  • Sarah Wägner gjorde i samband med reportaget en intervju där hon i detalj beskrev missförhållandena. Detta fick övriga delar av svensk mediakår att vakna.
  • När drevet var igång blev politikerna tvungna till att agera. Det kom dock att dröja två år innan den nya lagen blev gällande i Sverige.

Vad är det unika i denna lag som inte fanns tidigare? Borde inte alla vårdhem garantera god vård till samtliga personer som finns inskrivna?

  • Det fanns visserligen redan lagar och regler gällande hur verksamheterna skulle bedrivas. Den nya lagen innebar dock att personalen nu skulle vara skyldiga till att informera myndigheterna om missförhållanden.
  • Detta är egentligen en logisk bestämmelse med tanke på att det nästan bara är personalen som kan se vad som faktiskt sker bakom stängda dörrar.

Arbetar du inom vården och har sett oegentligheter? Du kan ta hjälp av en Juristbyrå för att få din röst hörd. Det finns en sådan byrå i Dalarna som har goda omdömen. Mer om RiVe som bolag finner du här.

När du måste agera 

Du har som sagt en skyldighet att hjälpa till om du upptäcker missförhållanden. Det kan ibland vara svårt att samla mod för att anmäla sin arbetsgivare. Det kan dessutom vara så att kommunen eller staten inte anser att ett fel har begåtts.

Tyvärr är inte denna lag den enda förutsättningen för att du som anställd ska få rätt. Det finns ett exempel från ett fall i Dalarna där de kommunala representanterna vände sig emot de anställda som hade slagit larm om missförhållanden.

De menade att de anställda hade begått dataintrång och spridit sekretessbelagda uppgifter. Samtidigt hävdade de att inget fel hade begåtts. 

Det är visserligen sant att detta specifika fall präglades av känsliga uppgifter. Det var nämligen tal om ett rättsfall där bland annat minderåriga var involverade. Lägg därtill att det fanns flera olika historier om vad som faktiskt hade skett.

Falu tingsrätt fick sedermera till uppgift att bestämma vilka av parterna som hade rätt. De menade att kommunen hade agerat korrekt, och att detta fall var svårt att hantera av naturliga skäl. De anställda fick sedermera sparken. 

Personerna som fick sparken gav sig dock inte. De hävdade att de hade agerat i enlighet med vad som föreskrivs av Lex Sarah-lagen. De tog därför hjälp av juristbyrån som vi har skrivit om tidigare i den här artikeln.

Advokatbyrån lyckades inte bara få till en ny rättegång, de lyckades dessutom generera stora skadestånd till personerna som hade fått sparken. Detta är ett bevis på hur skickliga jurister kan agera för att skipa rättvisa, och då har vi inte ens pratat om de moraliska skyldigheterna. 

Ur Aftonbladets ledare om liknande ärenden som RiVe hjälper till med. 

Olika inställningar till Lex Sarah

Det rapporteras ofta om att de anställda inte vågar berätta om missförhållanden. En anledning till detta är det vi har beskrivit ovan. I värsta fall riskerar man som anställd att förlora jobbet och bli polisanmäld. 

Det är därför inte konstigt att vissa personer istället fokuserar på sig själva. Samhället är tufft och det är viktigt att ha en anställning och tjäna pengar.

Men hur kan vårdhemmen förenkla anmälningsprocessen för de anställda?

Ett första steg är att alltid bedriva en transparent verksamhet, där alla får komma till tals. Kommunikationen är jätteviktig. Det är också viktigt att ha en decentraliserad organisationsstruktur där alla kan prata med alla.

Ett praktiskt tillvägagångssätt för att öka medvetenheten är att vårdhemmen är tydliga. Humana är ett känt vårdhem som har vidtagit flera åtgärder för att hjälpa anställda som misstänker missförhållanden.

Humana har bestämt sig för att publicera alla gånger som en anställd gör en anmälan om missförhållanden. Denna information finns tillgänglig för allmänheten på deras hemsida.

Detta skapar trygghet ur flera perspektiv.

  • Som anställd kan man vara säker på att en anmälan inte kommer behandlas bakom stängda dörrar. De anställda vet att företaget tar dessa anmälningar på största allvar, och att de låter en tredje part bestämma om de har gjort rätt eller inte.
  • Dessa publiceringar kan också fungera som en slags handbok för Lex Sarah-fall. Vi tvivlar ofta på oss själva och det är inte alltid enkelt att veta vad som är rätt eller fel.
  • Publiceringarna på hemsidan låter de anställda gå tillbaka och kolla på tidigare fall. Har en liknande incident redan ägt rum? Har en tredje part bestämt att inget fel har begåtts? I dessa fall är det enkelt att bara släppa det som har hänt.

Om man inte hittar något liknande fall kan man gå vidare med en anmälning.

Sammanfattning 

I den här artikeln har vi beskrivit olika perspektiv. Det framgår av det som vi har pratat om att varje enskild individ som arbetar inom vården har ett ansvar. Personerna som anmäler missförhållanden måste ofta samla mod för att göra detta.

Om du själv arbetar på ett vårdhem kan du därför läsa om andra modiga personer som har agerat när något inte har gått korrekt till. Det är som sagt inte alltid enkelt att agera. Lagen har dock utformats med utgångspunkt i en ung person som tog modet till sig och gick emot sin arbetsgivare.

Du kan också kontakta en jurist om du behöver hjälp med att förstå dig på processen. Många jurister har redan erfarenhet av liknande fall och kan därför guida dig genom processen.